Ångest - värsta någonsin

Under min sjukhusvistelse i torsdags, gick en läkare romden. Vårpå jag förklarade hur jag kände. Gjorde samma sak för sköterskorna. Jag bröt ihop föllständigt. SATT MED KRAFTIG OCH OVÄNTAD ÅNGEST ATTACK i en timme. Tvingade  en "allt i allo" att sitta med mig en timme. Fick medicinera för att den skulle lätta. Det var skönt att sitta med henne. 

Jag hade ingen som helst kontroll över det som skedde. 
Jag ser mig inte som en person med ångest. Efter den här händelsen har jag fått inse att jag är en person med ångest. Trots att jag har varit på sjukhus och opererats minst 20 gånger, och tror att det bara är att lägga det bakom sig, har jag tvingats tänka om. Läkaren berättade för mig vid utskrivningssamtalet att det byggs på varandra trots att det går en tid mellan varje sjukhusvistelse. Ska jag vara helt uppriktig blev jag faktiskt rädd. Riktigt rädd och FÖRVÅNAD!! 

Innan attacken med ångeat låg jag i sängen med vörme runt nacken
Innan attacken med ångeat låg jag i sängen med vörme runt nacken

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln