Stick rädsla.

Jag har alltid varit stick rädd. Ända sedan jag var liten. Trodde att det skulle bli bättre ju äldre jag blev. Tyvärr är det inte så. Det blir ju ärrvävnad i kärlen också precis som övriga kroppen.

Det är därför jag  tycker att det gör ont att bli stucken. Har blivit stucken ganska många gånger i mina dar.

Det känns hemskt. Men det är en del som tillhör denna sjukdomen.

Jag ber alltid om EMLA – plåster en timme före ett blodprov ska tas eller nål som ska sättas.
När de tittar på mina kärl förr så tyckte de att de var så fina. Nu har de ändrat åsikt. Nu tycker de att jag är svår stucken.
Just av den anledningen, sätter de allt som oftast en nål i varje fot under en operation. Vill inte att de gör det när jag är vaken, för att jag rycker till med benet av smärtan.

Vid min senaste operation som var en av årets två akuta operationer, skickade de in en narkossköterska med ultraljud att sätta nål på mig.
Jag var EMLAD och klar. Det kändes inte alls. Gillar när sticken inte känns. Då är det lättare för mig att ligga still.

EMLA - plåster

Ihållande huvudvärk

Förra måndagen hade jag ont i huvudet från 11.40 – 18.30. Det brukar inte vara ett bra tecken.
Det brukar vara ett tecken på att shunten inte funkar som den ska.
Inga tabletter biter på den sortens huvudvärk.

under augusti månad har jag haft ont 15 -16 dagar med ihållande huvudvärk under dygnets alla vakna timmar.

För en månad sedan fick jag en bildörr i huvudet, ovanpå shunten. Det gjorde ont. Var hemma på permission, när det hände.

Först i slutet av Juli började jag känna problemen komma. Ville inte kontakta vården direkt heller. Vill ju höra av mig när det finns något som syns på röntgen.
Min NK vet om att det har hänt.

Dålig balans

Förra helgen bestämde jag och Johnny oss för att åka och titta på Vattenfall. Älskar det.

Tyvärr får jag alltid sämre balans på ojämt underlag. Det var inte helt lätt att ta sig varken upp eller ner för att det lutade en del. När jag skulle gå ner, kände jag att det var säkrast att sätta mig på rumpan och ta mig ner.

Detta på grund av min vattenskalle (Hydrocefalus) Denna hemska sjukdom.

Väl nere på plan mark igen, passade vi på att fika vid ett av de lediga borden.

Det var mer än vad min trötta hjärna klarade av.

Åkte hem.

Kan berätta mer om sjukdomen i ett annat inlägg.

Har du själv vattenskalle eller känner du någon som har det? Kommentera gärna.