Skönt att få komma närmare hem

Igår åkte jag med liggande transport från Sahlgrenska till sjukhuset på hemorten.

Åkte samma väg som i april tidigare i år. Lika skumpig som jag minns det.

Låg och slumrade till i bilen. Låg ensam bak medan en man körde bilen. Vaknar med ett ryck av att det skumpar en del. Det känns som att jag var på väg att glida av båren. Trots bälte.

Brukar ha svårt att sova i en situation som denna, när någon tittar på mig. Borde vara van nu. Efter två veckor med övervakning hela dygnet runt.

Nu måste jag tänka om och börja tänka på att klara mig mer på egen hand

En skön avkoppling och egentid fick jag i bilen. Så skönt. Ett passande tillfälle för dagens vila.

Fick en härlig beställning av fika, när jag kom fram. Så gott!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *