Att leva med hjärntrötthet

Jag har levt med hjärntrötthet sedan 2014 tror jag. Gick då på Mindfullness en dag i veckan på min vårdcentral. Arbetsterapeuten berättade då om just Hjärntrötthet och om vikten av att vara här och nu.

Jag har det garanterat. Kände så väl igen mig i de olika beskrivningarna. Begreppet var nytt och främmande för mig.

Det tog mig några år, eller tre år för att hitta rätt i vardagliga strukturen och vad som fungerade bra och mindre bra.

Jag lever varje dag genom planering och listor på vad som ska göras. Det jag inte orkar för dagen stryker jag och flyttar fram det.

Jag ser det som lite av mitt jobb att blogga och skriva böcker.
Klarar inte av att ha ett vanligt jobb som kräver att man är social. Är känslig för mycket intryck från alla håll och kanter.

Bästa hjärnvilan…

Har under några dagar varit social med min älskade särbo. Igår var planen att jag skulle skriva på manuset, och pyssla här hemma. Det blev inte så. Jag fick gå igenom manuset och strukturera om antal kapitel. Det tog en stund.

Har sovit för få timmar de senaste veckorna. Är sällan helt pigg och utvilad när jag vaknar. Försöker att njuta av de dagar då jag faktiskt är det.

Idag har jag skrivit lite på manuset i den mån jag har kunnat. Passade på att ta några bilder till bloggen.

Det är skönt att kunna styra lite över sin egen tid.
Har försökt att vila huvudet med lugna aktiviteter, när jag är trött. Att sitta med min Diamond Painting – tavla och samtidigt lyssna på någon bra ljudbok är underbar paus från de egna tankarna.

Tog en promenad i solen, som då låg ganska lågt så att det var stundtals svårt att se vart jag gick.